AnnLotta

1 december 2009 07:30

Jättemycket GRATTIS till den lyckliga tilldragelsen!
Oron Du känner kan nog enkelt förklaras med den inbyggda modersinstinkten! Du är ju lika mycket mamma som den lilla tiken, egentligen.
Klappa om dem och hur är det med Ewert?
AnnLotta

Susan

1 december 2009 14:13

Grattis till tre nya små liv! Och nej - det är inte bara du som fungerar "så där"... (Här har du en till.)

Julie S

1 december 2009 22:13

TILLYKKE med hvalpene :)
Jeg tror det er en ganske naturlig ting at tænke over alle de ting der KAN gå galt... Det har jeg også tænkt over nogle gange under mine kullar... Men som regel går allt bra med dom :) Rigtig mange hilsener fra hvalpenes farmor og farfar i Danmark :) Pussar!

Cynthia

2 december 2009 00:56

Congratulations on the new little babies! What a wonderful picture! I would worry too... about every little thing. And if I ever had a litter I would want to keep them all!

You are such a great Dog Mom though and they will all be fine and have great new homes! :)

CarinaJ

2 december 2009 09:13

Grattis Grattis till dom små liven!!!! Dom blir ju i lagom ålder till att fixa julgransplundringen sen .......hehehe.......

Ska vi starta Club Ågren? Har länge sökt en medsyster/broder att dela parnings-dräktighets-valpnings-valptids-ÅNGEST med ;-D. Jag vet hur du har det, det är ett helvete, japp, det är det...........

Snart springer dom ur kassen och kissar i hela huset så har du å sköta med det istället hihihi

Kram Carina

Erika

2 december 2009 10:23

Tack snälla AnnLotta, Susan och Julie - Känns skönt att veta att det finns fler "hypokondriker"! ;o) Men usch så jobbigt det är!

Erika

2 december 2009 10:25

Thanks for your kind words Cyn! I do appretiate them very much. Kisses & hughs to all of you & your pack, a special one reserved for Jet! :)

Erika

2 december 2009 10:28

Club Ågren är härmed startad & invigd! Vi har ju minst tre medlemmar till i AnnLotta, Susan och Julie...eller? ;o)

Längtar till julgransplundring OCH springet i hela huset och skulle gladeligen hoppa över de tre första ångestfyllda veckorna. Nä nog snattrat, nu skall jag ut och gräva färdigt vallgraven runt Lady.... ;o)

Duritzan

2 december 2009 12:47

Medlem nr 4 anmäler sig :)

Fast det går ju inte över - när de flyttat hemifrån undrar man ju hela tiden hur de har det. Är den nya familjen snäll, har den tid med valpen, kan den fostra hunden osv i alla oändlighet.

Glädjen i att se de små växa upp och få återse dem emellanåt gör dock oron värd att genomlida.

Susan

2 december 2009 12:52

Jag går gärna med i den "klubben".
Fast ibland finns det anledning att oroa sig. Vår förra kull drabbades illa, bara tre av ursrpungligen nio valpar överlevde - troligen drabbades den tiken av herpes.
Nu är en annan tik dräktig - och henne har vi vaccinerat mot herpes. Så nu hoppas vi på att det går bra - men jag oroar mig.

Erika

2 december 2009 13:16

Huvva! Så ledsen för din skull Susan. ;,( Men du måste haft tur som fick behålla så många ändå?

Herpes är en konstig sak, vanlig som snuva men farlig som digerdöden enligt veterinärkontakt på SLU. Jag ringde genast dit för att få korrekt information efter att en uppfödarkollega i Töreboda blev drabbad av detta. Två av hennes kullar med 13 valpar dog.
Som jag förstod vet på SLU är herpes farligt för den tik som inte tidigare blivit utsatt för smittan och som väntar valpar och blir smittad. Så det bästa var att utsätta sina tikar innan de kommer i parningsålder genom att presentera dem för smittan på utställningar etc och i andra sammanhang där det är mycket hundar. Då bygger de upp eget immunförsvar som också skyddar valparna.

Erika

2 december 2009 13:22

Susan: glömde berätta att en annan uppfödare hade 4 av sina tikar parade i våras - alla gick tomma. Troligen pga en importerad tik som bar på viruset konstaterades det efter provtagning. Nu är tikarna vaccinerade och en tik har fått en pigg & frisk & gullig kull med valpar nyligen! Det går nog säkert bra för din tik också. :)

Susan

2 december 2009 17:57

Tack Erika! Jag hoppas också att det ska gå bra med vår tredje kull - vi har i alla fall gjort vad vi har kunnat.
Det var vår (min dotters och min) andra kull som drabbades så illa nu i juni...

4 av valparna var dödfödda. Alla valparna hade låg födslovikt - två tredjedelar eller mindre av rasens normala födslovikt...

Tiken fick dessutom mjölkstockning. Ilfart till veterinär och spruta till tiken och vätskebulor till valparna.

Flaskmatning (och fler vätskebulor hemma) till valparna tills tikens mjölk kom igång. (Min dotter har varit veterinärsassistent och kan ge sprutor.)

Två av de fem levande födda valparna dog de första dagarna. Vi klarade tre av valparna pga av goda råd från en dansk uppfödare av vår ras. Vi skulle hålla väldigt varmt i valplådan - och det gjorde vi. Det är skönt att dessa tre valpar mår bra allihop!

I Danmark har de större erfarenhet av bl.a herpes än vi har här. Här är det relativt okänt bland många veterinärer - ändå räknar SVA med att ca hälften av svenska hundar bär på herpes:
http://www.sva.se/sv/navigera/Djurhalsa/Hund/Infektionssjuksomar/Herpesvirus/

Att tikar går tomma kan också ofta bero på herpes - som du skrev. Många fler tikar än "normalt" har gått tomma inom vår ras (Cardigan) det senaste året. Vi har "slagit larm" till vår klubbs styrelse och avelsråd - och begärt att de ska informera om herpes...

Erika

2 december 2009 18:35

Tack för informationen, allt som man kan få veta från uppfödare som råkat ut för något är guld värt! Finns inga teorier eller statistik som någonsin slår pragmatisk erfarenhet!
Förlåt, jag skrev SLU men det var ju SVA som jag ringde till och pratade med deras veterinär, expert på herpes.
Jaa, avelsråden fungerar kanske inte tillfyllest när det gäller sådant som verkligen är livsviktigt för deras uppfödare. Ibland verkar de mer prioritera att högljutt informera om vad de själva betecknar som O-seriösa uppfödare...dvs alla de som inte vill gå i ledband eller styras under rasklubben utan prioriterar att följa vad SKK stipulerar...
Konstigt att det inte pratas om herpes mer, hade inte jag fått veta det som "mina" två uppfödare berättade så hade jag också varit "blind" fortfarande. Behövs verkligen upplysning och förbyggas innan någon står där med en kull döende valpar eller förlorar ett år pga att deras tikar går tomma.
Men det kanske kommer igång nu, i vår klubb i alla fall.... ;o)

Eríka

2 december 2009 19:01

Välkommen i Club Ågren Gunnel! ;o) Vet ni att det finns ett Konvalescenthem som heter Ågrenska? Ågrenska Konvalescenthemmet ligger i Göteborg och är ett hem för alkoholister....
Jag trodde det var ett skämt när jag först fick höra om det, men det finns. Och var skulle det platsa bättre än i Götet? :)

Susan

2 december 2009 20:48

Hundens herpesvirus smittar bara under "utbrott". Och "utbrottet" märks knappast hos vuxna hundar - lite "snuva" kanske...

Men det är ju förödande för en dräktig tiks foster/valpar. Värst drabbas fostren/valparna hos en nysmittad dräktig tik.

Stress - t.ex vid parning och valpning - kan också utlösa ett "utbrott" av herpes hos en tik som redan har haft viruset ett tag. Tiken har då inte alltid tillräckligt med antikroppar för att skydda valparna, så de kan smittas.

Vaccin "fyller på" tikens antikroppar, och skyddar tiken så att tiken inte får något "utbrott" som kan smitta (enkelt uttryckt).

Så tikar som har smittats av herpesvirus tidigare i livet (och kanske gått tomma) bör också vaccineras två gånger - inför parning och under dräktigheten (3 veckor före valpning).

(Man kan kolla genom blodprov om tiken är smittad /har antikroppar mot herpes.)

Nu är det förstås inte helt ofarligt med något vaccin, så man ska inte vaccinera "i onödan". En del tikar kan vara allergiska mot vaccinet - och få en allergichock. Och den cortison-behandling som då blir nödvändig kan skada foster... (se SVA igen).

Så det är inte lätt att alltid veta vad man ska göra. Men det är väldigt viktigt att klubbarna/avelsråden informerar om det här - och annat som är viktigt för oss uppfödare. Tråkigt nog sker det inte alltid.

Man får väl försöka låta bli att oroa sig för mycket...
...och glädjas åt de friska valpar som finns.
Grattis igen till dina tre, Erika!

Lisbeth

2 december 2009 21:55

Varmaste gratulationer till de små ljuva liven! Lyckos dig Erika... Och vilken fin bild!

Jag förstår så väl känslan av ågren - detta med herpes var något nytt för mig, trots att jag fött upp regelbundet i över 40 år... Ingen hade talat om för mig att herpes är vanligt bland vgs, kanske en av anledningarna till många döda valpar, tomma tikar, etc. Jag hade aldrig haft några döda valpar... på nio kullar. Tills för ett par år sedan... Då skulle jag göra en satsning och gick ut utanför "mitt eget" och parade med en gammal hane av önskvärda blodslinjer. Fick en fin kull på fyra valpar. Lyckan var fullkomlig! Dock dog de små av andnöd efter c:a en dryg vecka. Det var obeskrivligt smärtsamt! Efter mycket om och men kom obduktionsresultatet: herpes.
Var hade jag fått det ifrån? Mina hundar träffar inga andra hundar - ivf inte halvåret före valpkullen. Det visade sig att hanen lämnat två andra kullar med döda valpar. Ingen idé att leta syndabockar, men detta kunde man ha besparats.

Så fråga mig Erika - jag kan numera allt om herpes!

PS håller med Duritzan - mest material till ågren-klubben kommer i samband med valparnas nya hem...

Erika

3 december 2009 07:41

Så fruktansvärt! ;,( Men, det är ju mycket märkligt att de flesta tycks göra denna bekantskap med herpes via egen eller vänners skräckfyllda erfarenhet. Här är det ett kunskapsgap som väl vilar tungt på alla rasklubbar OCH kenneklubb att förvalta & fylla, eller?
En veterinär ifrågasatte t ex att domarna inte spritar sina händer emellan varje hunds examination - "-De är ju inne i hundarnas munnar och gräver, en direkt smittspridningskälla om något." Vad hjälper det då om man som hundägare försöker se till att hundarna inte hälsar på andra hundar....?

Lisbeth

3 december 2009 08:37

Erika - sök i ulvusbloggen på Herpes - så får du massor av info - (från SVA)

Susan

3 december 2009 14:45

I och med att utbytet av hundar över gränsen har blivit allt större, så har det dykt upp sjukdomar som varken våra veterinärer, klubbar eller avelsråd känner till särskilt väl.

Herpes hos hundar har funnits i Sverige ett bra tag, men vår veterinär trodde ändå inte att vår tik hade herpes - när vi konsulterade henne. (Men ett blodprov visade två månader senare att tiken hade antikroppar mot herpes...)

Tack vare att vi snabbt gick ut offentligt - även internationellt på Facebook - med vad som hade hänt med vår kull, kunde vi ändå rädda tre av våra valpar.

Vi är stort tack skyldiga den danska uppfödare, som gav oss råd om hur valparna skulle behandlas. (Vi höll riktigt varmt i valplådan - och hade tillsyn dygnet runt - tills de kunde "hålla värmen" själva.)

Så trots att vår veterinär (med flera i Sverige) uteslöt herpes som orsak till att att större delen av vår kull dog, så behandlade vi själva de överlevande tre valparna "som om det vore herpes" - i tre veckors tid.

Enligt samma danska Cardigan-uppfödare har man i Danmark dessutom börjat få problem med klamydia hos hundar (orsakar aborter - men kan behandlas med antibiotika). Om klamydia hos hund finns ingen som helst information på svenska på nätet - vad jag har kunnat se.

Våra klubb-styrelser och avelsråd - samt SKK - bör hålla sig uppdaterade om allt nytt som händer/kan hända pga "globaliseringen". Så att de kan informera uppfödare - och veterinärer...