Alla inlägg under september 2009

Av Karlsson - 26 september 2009 06:52

Ibland räcker inte orden till i beskrivning av verkligheten. Hur det verkligen är och går till visar sig överträffa det mesta av diktandets konst i den vägen.


Låt mig ställa en hypotetisk fråga:

 

Om Du skickar en skrivelse via e-post till styrelsen i, låt oss säga Din rasklubb - Skulle Du anse att det var helt i sin ordning att när du trycker på "skicka" så levereras den samtidigt till en person utanför styrelsen?

 

Tänk er följande scenario:

 

Ponera att det har lagts upp en adress, till exempel styrelsen@rasklubben.se  Via den adressen fördelas inkommande e-post direkt ut till förtroendevalda i styrelsen - bara med det lilla extra faktum att förutom styrelsen så finns det ytterligare en adressat med i spelet också. Föreställ dig också att denna - för styrelsen såväl för utomstående osynliga e-postmottagare - får direkt till sin privata e-postadress ta del av e-post som medlemmar, uppfödare, vem-som-helst skickar till styrelsen (som de tror och förutsätter inte går vidare till någon annan). 

 

Skulle detta inträffa i verkligheten anser jag att det inte är ok.

Vad tycker Du?

ANNONS
Av Karlsson - 20 september 2009 08:30


  


BIS2 Valp 4-6 blev ett av resultaten från helgens utställning, med BIS2-rosett, stor prisbuckla och flera andra priser. Det var lille Ewert som gjorde premiär på utställningsarenan.  Bland cirka 300 anmälda hundar skred han obekymrat och glatt omkring med en nyfiken blick på allt det konstiga som hände runt omkring. Hundar med en stor variation av päls, färg, form och storlek som han aldrig tidigare hade skådat beskådades, och detsamma gällde för de som höll i snörena bakefter. Bra är att kunna få någon uteutställning till ett roligt och bra minne för valpen innan vinterns hallutställningar drar igång. Och det här blev ju till ett bra och roligt minne för matte och hela familjen Karlsson att minnas nu när vintern står för dörren! Bucklan? Ja den placerades på bästa platsen i hyllan så klart!



ANNONS
Av Karlsson - 16 september 2009 09:18

  


En olycka kommer ju sällan ensam, heter det ju. I slutet på förra veckan blev en äldre släkting akut sjuk och fick åka in till centralsjukhuset. Så skönt, kände vi, nu skulle det ju äntligen göras en ordentlig utredning efter de sista veckornas oro och undran över en sjukdomsbild av personlighetsförändring i samband med sjukdomen. Döm om min förvåning då jag dagen därpå kontaktar sjukhuset och får veta att släktingen redan är överförd till det mindre närsjukhuset. Detta utan att ens utredning skett för klarläggande och säkerställande av orsak. Denna utredning, får jag veta, ska med all säkerhet göras på närsjukhuset, och det ska göras en ordentlig utredning också får jag veta. S k lugnande besked i vårt Isblåa samhällsklimat av idag!


På närsjukhuset arbetar personalen bildligt talat för livet. Där har personalen hårdbantats efter ett antal års nedskärningar, så de som är kvar kommer väl med all säkerhet att arbeta sig till en sjukdom och för tidig död istället för pension. Det blir ju billigare för arbetsgivaren, och således en besparing med dubbla effekter.


Vad blev resultatet då? Jo, när jag ringt har det inte gått att få ett klart besked OM ordentlig utredning gjorts, eller vad för prover som tagits. Ansvarig har varit näst omöjlig att få tag i, och idag skickas min släkting hem igen. Utan utredning. Ute i lägenheter och stugor sitter äldre personer som blir allt sjukare - men som är "för friska" för sjukhem och seniorboende. Köerna är långa av de som vill komma in till sjukhem och "ålderdomshemmet". Men i Töreboda är det inte nog med skolkarusell, nu skall även äldrevården drabbas av karuselltänket. Det gamla "ålderdomshemmet" skall byggas om till seniorlägenheter, samtidigt som sjukhemmet skall byggas om enligt samma tänk. Var skall alla de göras av som är i behov av denna service? Varför kostas det på miljoner på ombyggnationer till större och större seniorlägenheter, när det enda många av dessa vill ha är mänsklig kontakt och trygghet i ett gemensamhetsboende? Varför anses värdet ligga i bostadens standard istället för respekt och livskvalite för människan som skall bo där...ensam?



Av Karlsson - 11 september 2009 15:11

       


En liten påminnelse om att imorgon lördag är det gårdshundsträff igen. Denna gången strax utanför Töreboda vid stranden av Iglasjön. Vägbeskrivning via Eniro genom denna länk (följ det blå strecket från Töreboda Centrum till sjön nordost till "Iglasjön".)

Samling vid 10.30-tiden och sedan väntar trevligt umgänge, tipspromenad och många Pröva-På-Aktiviteter för hund & Husse/Hussa. För dem som det vill finns det möjlighet att grilla medhavda läckerheter, och får vi fint väder går det bra att bada trots sjöns förskräckande namn.

   

Träffens värdar för dagen är Emilia med Karlsson & Lina med Pepsi, Polly & Svea.


Välkomna!

DSG Skaraborg


  

Av Karlsson - 10 september 2009 12:47

  


Ni ska veta att det känns skönt att veta att det finns några av er som läser det skrivna i min blogg som bryr sig, medkänner och visar detta genom att ge en kommentar. Så Tack för era kommentarer Lollo, Vicke och Carina - de värmer.


Anni mår hittills bättre. Hon stödjer på frambenet, men rör sig försiktigt. Av medicinen är hon slö och trött och ligger och sover mer än vanligt. Ensam vill hon visst inte vara utan vill vara med flocken, och de med henne - de lägger sig runt omkring henne i solgasset. Ewert har varit O-vanligt lugn nu sedan O-lyckan hände - han går och passar på sin mor, och vill gärna vara nära henne.


  



De är verkligen fascinerande dessa Dansk/Svenska Gårdshundar - våra gårdshundar på Stolta Ebbas har så många ursprungsbeteenden kvar. Instinktiva beteenden som inte sönderavlats, inte än vill säga. Exempel på detta är till exempel att tiken kräks upp mat till sina valpar, gårdshundar från olika familjer okända för varandra bildar flock - oftast utan kurr och bråk. Har man flera gårdshundar så har jag sett att flocken "tar hand om" varandra, de andra "tröstar", "vaktar" eller "skyddar" den som är sjuk eller skadad. Har någon tik valpat så hjälper både tikar och hanar i flocken till att fostra och ta hand om valparna. Jag skulle aldrig litat på hanarna på liknande sätt när det gäller till exempel mina schäfrar. Är det konstigt att jag är förälskad i dem allesammans?

Av Karlsson - 8 september 2009 21:01

  

Hemkommen från veterinären så kommer reaktionen, tårarna trillar och jag skakar som ett asplöv. Varför? Jo, min älskade chokladhund Anni var ute en stund i eftermiddags och kom sedan in och la sig i sin korg. Jag märkte inget konstigt när hon kom in, men så ser jag att de andra hundarna stillnar och sluter upp kring henne. Hennes valp Ewert lägger sig bara helt lugnt och stilla jämsides med henne, ett inte så vanligt beteende i tandtrillar och slyngelåldern som han är just nu. När jag går fram så ser jag vad som har hänt. Ett hål, ett stort hål rakt in i bröstet! Bogben och bröstkorg syns under blodet som pumpar ut ur hålet. En typisk sticksårskada om det vore en häst - nu är det Anni som råkat ut för detta.


Här får jag helt hjärnsläpp! Kommer inte på ett enda telefonnummer, jag som har ett otroligt sifferminne i vanliga fall. Jag klarar inte av att få fram kontaktlistan eller telefonnummer på mobilen heller. Kommer på 118118 och de hjälper mig ringa först till vår lokala veterinär - inget svar. Ringer nästa, dvs Tassarnas Djurklinik i Töreboda, men dit får vi inte komma - de har inte tid med oss. Ringer vidare till Vadsbo Veterinär i Mariestad som tar emot oss direkt. Som tur är så var min son Jonathan hemma, han följer med i bilen och tar hand om Anni (och mig) medan jag försöker köra.


Skadan är ca 4-5 cm djup, ett sticksår rakt in mellan bogblad och bröstkorg som har penetrerat rakt in i nervknuten till höger framben. Hon har lite känsel i tårna konstaterar veterinären, men det är för tidigt att säga om rörelseförmågan kommer att bli nedsatt eller ej.


Nu är hon hemma, sydd och med strut på huvudet, nedbäddad i vårt sovrum. Denna gång fick vi med smärtstillande tabletter för några dagar framöver, och med en försäkran att vi får fler om det så behövs. Det känns skönt med tanke på hur hemskt det var för Bella för en kort tid sedan. Efter en operation där det togs bort sporrbenet släpptes hon iväg hem av den Djurkliniken helt utan förskrivning av smärtstillande - vilket vi och apotekspersonalen upptäckte när jag skulle hämta ut receptet 5 minuter innan stängningsdags. Försök få tag i en veterinär i Skaraborg vid den tiden! Det blev en fruktansvärd natt för Bella och för oss - hon låg och "grät" och gnydde av smärta hos oss under hela första natten igenom. Den upplevelsen  hoppas jag att Anni slipper nu.



Av Karlsson - 7 september 2009 12:55

Jaha, så kom han hem då...i detta skicket. Sicket skick & sicken hund! Han råkar faktiskt vara en äkta Dansk/Svensk Gårdshund vår Cad, då han ursprungligen är född i Danmark men numer Svensk. Vi har importerat honom från kenneln Muttington i Danmark. Dessutom uppfyller han ju standardegenskaperna väl då även han är Äkta Råttehund, precis som Anni. Dessa tu kan man se rumporna av när de står sida vid sida med huvudena nerkörda och gräver efter sork & möss i något av dikena runt vår gård. Och så här kan de se ut när de kommer hem...


Flocken putsar Cad


Alla de andra hundarna blir lite oroliga och vill hjälpa till att putsa upp dem. Så där kan man ju inte se ut! tycks de tycka. Eller också är det för att hjälpa dem...att undslippa badkarets våndor.



Nu går vi och badar, Cad och jag.

Av Karlsson - 5 september 2009 08:39

Det kom ett brev med bild på Eizo, bror till vår Ewert och till Jet i USA. De är nu ungefär 4 månader, och inne i gänglighetsperioden. Gängliga ynglingar med slängiga lemmar och stora tassar som ibland inte går dit de vill, utan sätter krokben för dem.  

Eizo har modellat och resultatet är godkänt, eller hur?

Presentation

Translate

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5
6
7 8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2009 >>>

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Arkiv

Kategorier

Länkar

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se