Vid sista räkningen av varg förra vintern konstaterades att det fanns en flock om cirka 11 individer som rörde sig i ett trekantigt område mellan Karlstad-Örebro och ner till våra trakter. Nyss har det konstateras att vi har fått en stationär varg i Lyrestad-Hova-Törebodaområdet. En bofast varg, men en som inte tar hundar (än...). Hu då!

Förutom varg och vildsvin så finns det gott om Lynx Lynx, dvs Lo i skogarna påstås det. Så skulle nu inte vargen eller vildsvinen vara benägna att söka närkontakt med våra hundar - så kanske lokatten är det...

För några år sedan upptäckte vi en bil som åkte fram och tillbaka på vägen upp till skogen, den skog där vi brukar träna och gå med hundarna. En okänd bil som åker fram och tillbaka några gånger väcker genast uppmärksamhet här på landet numera, vilket omedelbart larmar och genererade en utryckning och undersökning av vad det kan vara för en kufisk figur. Det befanns att figuren ifråga var en respektabel prick från en organisation medförande en pejlingsutrustning, slutledningen drogs att han var ute och pejlade efter varg.

Dagen därpå kunde vi läsa på Törebodasidan i Lusadräparn':

"I helgen har björn siktats och fotograferats när den på sin vandring passerade genom Töreboda kommun..."

Vildmarken är här!

Håhåjaja, till er som tycker att ni har det besvfärligt ida.

Till er tröst ger jag inte några enkla ord eller floskler.

Nej, ett helt visitkort får ni, det passar så bra!

Visst är det härligt med hösten! Kura skymning och allt det där, önskar er en riktigt skön och härlig höst helg!

Lille Frej från sista kullen har flyttat hem. Hem till de trakter där hans like enligt berättelserna i den Nordiska Mytologin verkade. Nu har det kommit hälsningar och foton från hans nya familj. Han har det morsomt och gott, hälsar far i huset.

"-Hele familien liker han så mye, og han är så snill."

Glädjen och lyckan sprider sig i hela kroppen över att uppfödd avkomma har det bra och blir älskad, och har en familj som vårdar och uppskattar honom för det han är och de egenskaperna han har!

Kan det bli bättre?

Igår var det riktigt soligt och skönt, kändes som om det var den sista soliga höstdagen. Bilden är på vår Ceasar när han satt och njöt av värmen i solen, mediterande helt säkert över de älgben som väntar flocken som lördagsgodis.

Dansk-Svensk Gårdshund har nu ett hälsoprogram avs HD som de facto införs vid årsskiftet. Vid samtal med en uppfödarkollega så hade denne funderingar med anledning av de motsägelsefulla kommentarer som hörs från både hundägare och uppfödare med anledning av detta:

"-Ja jag vill i alla fall röntga för att vara 100 % säker på att jag inte använder sjuka djur i aveln!"

Sen när blev HD en sjukdom...?

Kanske nyckeln till tron att HD smittar finns att finna i denna misskonception?

Oooops...? 

"-Jag har röntgat lille Nicke",  säger Nippertippan "det blev C, men jag tänker minsann överklaga och röntga om!"

Skulle metoden vara vetenskaplig skulle inte ens tanken infinna sig att behöva röntga om, ej heller tvivlet om ett felaktigt resultat...  Om nu röntgen och officiell avläsning är ett kriterie för att enbart ha sunda och HD-fria hundar i avel, borde då inte metoden som man använder ha betydligt större tillförlitlighet...?

Jet, Stolta Ebbas Einride of Sweden som han egentligen heter, får verkligen en allsidig träning av matte Cynthia. Han får pröva på och vara med om det mesta, och får en miljöträning verkligen värd namnet. Nu har han prövat på att valla får...och gör ett bra jobb också!  Vallade gårdens kreatur kanske var något som den ursprungliga gårdshunden också gjorde en gång i tiden, vem vet? Anlagen finns där helt klart.

Kolla in Jet Herding på YouTube!

Keep up the good work Cyn!